Seglingen hit gick bra även om dyningen från Atlanten påverkade mig och Ingela, Staffan däremot är helt oemottaglig för sjösjuka. Tidigt på lördagsmorgonen åkte Staffan hem – vi har haft en riktigt trevlig vecka med omväxlade segling på både dag och natt.
Igår måndag kom vi äntligen upp på land. Vi tretiden var tidvattnet tillräckligt högt för att vi skulle kunna åka fram till lyften. Efter lite trixande lyckades de lyfta Elina Alida och sätta ner henne på planen bland andra segelbåtar och fiskebåtar. Att få dit alla stöttor tog nästan två timmar för tre personer, dvs. en kille bar, skruvade och förklarade och chefen och chefens son titta på.
Dagens stora överraskning var att kranskötaren meddelade att Elin Alida inte väger drygt 20 ton som vi trott utan 39 ton! Lyften de har här klarar 80 ton men lyftbanden 40 ton…
Nu när vi vet detta var det nog tur at vi avbröt lyftet i Spanien där lyftbanden bara var godkända för 10 ton var.
Idag har vi kört högtryckstvätten i åtta timmar. Skrovet är jättefint med bara lite beväxning trots att det är fem år sedan förra bottenmålningen (gjord med fartygsfärg som säkert är giftigare än det som finns i vanliga båtaffärer). Runt bogpropellern som vi installerade för drygt två sedan har det växt lite mer och där finns lös färg då det var dåliga förutsättningar (kallt och regnigt) när vi målade.
Det är en trevlig och avspänd stämning i denna hamn som framför allt präglas av alla små fiskebåtar. Båtar lagas och målas, nät och burar lagas. På eftermiddagen tänds grillar utanför vissa skjul. En radio spelar fadomusik. Ett gäng med lösa hundar skäller på allt och alla.
Över allt vakar Michael (och Sally) ett engelskt par som efter sin jordenruntsegling blev kvar här och nu sköter marinan och hjälper till med kontakter med myndigheter och företag.
Ni närmar er Lissabon, och då kanske ni äntligen dyker upp Marinetraffic igen. Det blir kul.
Fast det är kul nog att se er på bild ibland. Många fina bilder är det. Favoriten hittills är dom torkande filéerna med huvena kvar.
Skrämmande information om vikten! Är ni säkra på att lyftarna inte tar betalt per kilo, eller använder nån skum portugisisk enhet? 39 ton är förbaskat mycket, ungefär som fyra Arcona 460 (eller 22 Comfort 26)! vägde dom aldrig när ni lyfte på Pampas? Det kanske är som med s/y Levana, som väl vägde 9 ton före lastning och 12 efter – ni har helt enkelt släpat ombord 19 ton med utrustning, mat och dryck! Fast hon verkar ju flyta rätt bra fortfarande.
Lycka till med målningen (ytterligare 42 kilo).
Michael
Så bra att ni fått upp båten i en trevlig hamn. Vilka fina bilder (som vanligt).
Min favorit är bläckfiskkonsten, nästan surrealistisk.
Britta
Vilken tur att det gick bra med lyftet till slut, hade ju varit himla tråkigt om ett band hade gått av och båten ramlat ner.
Vi börjar ha sett allt vi har intresse på i Madeira och planerar att på lördag styra kosan söderut mot plankstek och styrdans på grankanaria. Men ni hinner väl ikapp så småningom så att får en chans att bjuda igen på lite högklassigt vin. 😉
Mvh / Olov Danielsson ellevi.se
Hej !
Allt ni berättar om verkar så ”farligt”. Inget för en 64-åring som i stort sett aldrig seglat. Vi är nu på landet och det är lite dystert med höst även om det fortfarande är ganska varmt. Den 7 till 11 oktober är jag i Lissabon. Jag har inte klart för mig var ni är i Portugal ?
Inger
Skepp o hoj
Idag har jag inhandlat fiskespö, rulle, lina, wobbler samt lite småsaker för fiske runt båten. Tror ni att det får plats trots den höga vikten? Jag har intervjuat en man som seglat över Atlanten men från andra hållet och fått lite fisketips. Vad vi nu behöver för överseglingen till västindien är fiskrecept. Kanske någon som chattar har energisnåla goda recept på tonfisk, guldmakrill och Wahoo.
Görel
Martin hälsar att Portugiser kanske räknar i pound, alltså 1 pound =2kg???
Det är ju fantastiskt det här !
Sitta i sin mjuka fåtölj, en sprakande brasa, en konjak inom räckhåll och … … segla runt halva jorden. Biscaya var ju lite jobbig förstås, men vi klarade ju oss igenom den med. Speciellt jobbig var den ju när ni försvann från AIS, instämmer naturligtvis i allt Borchers säger ovan.
Portugals västkust söderut ser ju lite ogästvänlig ut, anar att Cascais ligger bra till för ankring.
Missa inte då en tur till Sintra, bergsområdet nån dryg mil norrut.
Där slösade den portugisiske kungen bort allt överskott (vissa läsare föredrar kanske mervärde) som skapades i staten på att bygga skojjiga slott i en period när överskottet i andra stater förvandlades till järnvägar, fabriker osv, kanske en delförklaring till portugals (före EU-inträdet) lite efterblivna ekonomi.
Tack för all generös rapportering till oss som blev kvar på land, undvik nu bara grönvinet (en obegriplig historia) bacalau’n (oätlig norsk-portugisisk historia) så får vi stugsittare njuta er fortsatta färd.
/J
Görel!
Om du studerar bilden där brorsan styr med en filt över benen (”Förkyld rorsman”) så anar du ett präktigt spö med en rejäl havsfiskerulle i bakgrunden. Så för att spara vikt kanske du ska lämna spö och rulle hemma men ta med wobblern (plus några i reserv) och ”småsakerna”. Fast ni blir ju en stor besättning, så det kanske behövs dubbla linor. Om jag har förstått rätt så kan Atlantens fiskar vara rätt stora, och Elin Alidas fribord är höga. Att packa ned (säkert olämplig i handbagaget…) en bra huggkrok – om inte sådan redan finns ombord – är mitt tips. Och när det gäller recept för dom där arterna finns väl inget mer energisnålt och lämligt än sushi!? Så plocka med de vanliga tillbehören.
Mysteriet med båtens vikt kvarstår. Att portugiserna väger i pund tvivlar jag på, men ni som har varit där kan väl bekräfta eller dementera. Min egen teori (delvis bekräftad med egna ögon) var att dom har lastat båten duktigt, även om 19 ton låter häftigt. Men på ett diskussionsforum hittade jag följande, som gör mig redo att förkasta hypotesen:
”_ _ _ Är det frågan om verklig långfärd handlar det ju inte bara om den utrustning du nämner, det är ju bara sådant som syns utifrån.
Till det kommer ju större bränsle- och vattentankar, fler batterier, ankaren o kätting, kanske vindroder och/eller en stor autopilot, extrasegel, jolle, massor av utrustning och reservdelar…
I slutändan handlar det om närmare ett ton utrustning jämfört med en naken båt. _ _ _”
Här handlade det om en Scampi, med ett olastat deplacement på 3,3 ton. Även om behovet av last skulle vara proportionellt mot deplacementet – vilket det knappast är – så borde Elin Alida inte väga mer än 26 ton i kranen. Då återstår i alla fall 13 oförklarade ton.
I ett färskt brev meddelade en av skepparna att vågen i kranen på Pampas Marina var trasig båda gångerna de lyfte där, vilket förklarar att viktmysteriet över huvud taget existerar. Samt att dom jobbar på att lösa det slutligt med geometriska metoder.
Till Inger kan jag säga att Lissabon bara ligger ungefär 60 M (en dags segling) söder om Nazaré, om jag har mätt rätt. Så om dom har fått på färgen och båten i sjön snart så kan du säkert få en fika i sittbrunnen så fort du kommer till stan.
Och Janne, nu blev det plötsligt AIS-täckning också norr om Lissabon. Om den står sig så kan vi snart börja analysera slörvinklar och fart igen. Fast jag håller inte med dig om Biscaya, som jag tycker var ganska lätt. Däremot om hur fantastiskt det är att ha tillgång till ställföreträdande äventyrare. Dom kommer att fylla ett allt större tomrum framöver, eftersom IRL-seglingssäsonen är över för min del. Packade ned storseglet och tog av bommen i lördags, trots finfin bris och strålande sol. Hur prioriterar vi egentligen?
Michael
Sorry inget möte på Atlanten. Jag fick praktikplatsen idag, det blev Visby. Inte fel men inte Rio. Peter
Hej alla!
Jag skickade nyss iväg kommentarer till fyra av era kommentarer men inget syns här, hoppas ni i alla fall fått det som privat e-post.
/Mats
Ja, jag skulle skrivit för länge sen… Jag och Jason var i Portugal på en tågluffarresa på 80-talet som var väldigt trevlig. Som ni förstår har detta inte så mycket med segling att göra. I vilket fall, jag hade köpt en resehandbok för 14 kroner på rea. Nu läser jag åter i denna bok om orten Nazare: ”ett populärt utflyktsmål tack vare sin särpräglade miljö, det sedan urminnes hävdvunna sättet att fiska och befolkningens oförfalskade seder och bruk. Männen exempelvis bär fortfarande ålderdomliga kläder med färgstarka skotskrutiga skjortor och byxor och en lång svart säckliknande tofsluva som hänger ner på ryggen medan kvinnorna alltid är klädda i svart.”
Jag undrar, stämmer detta fortfarande. Har ni sett några män med tofsluva?