Just nu pågår en febril aktivitet med att få båten och oss själva klara för några veckors segling över Atlanten mot Azorerna. Vi seglade till St Maarten och handlar vad vi behöver. Där finns de största och mest välsorterade båtaffärerna i hela Västindien, så vi fick tag på det mesta vi behövde. Vi passade också på att proviantera mat för en vecka eller så. Också mataffärerna har allt man kan önska sig, vi hittade till och med lakrits!
Med fyllda förråd seglar vi tillbaka till St Barth. Här lägger vi oss i den paradisiska viken Columbier. Hit går lyxcharterbåtar för snorklingen och för att njuta av den vackra lilla viken. Vi inser hur oerhört privilegierade vi är som kan ha det här stället som vår ”arbetsplats”.
Dagarna ägnas nu åt att åtgärda allt vi behöver fixa. Att-göra-listan är lång och vi vill se till att allt är klart när ett väderfönster öppnar sig så att vi kan ge oss av. Nu är sprayhooden lagad och impregnerad, rostfria detaljer på däck är putsade, rostangrepp är epoxade och ska målas, packning på toapumpen är bytt, teak oljas, kontakt till vindsnurran och en ny koppling till AIS:en har monterats.
Propellern och kölen har skrapats rena, ganska jobbigt att komma ner till 2,5 meter men vi tar hjälp av ett rep runt kölen som vi flyttar efterhand. I höstas på Grenada gjorde vi samma jobb men då hade vi lånat en kompressor med långa luftslangar från en annan båt.
Är det vindstilla i morgon bitti blir det till att klättra upp i masten, spraya mastliket för att underlätta segelsättningen och samtidigt se till att allt är som det ska där uppe. Alla rep och block behöver ses över och olja och filter i motorn ska bytas. Båten behöver städas och alla grejer hitta sina platser.
Men mellan arbetspassen kan vi ta en simtur i det overkligt klara vattnet eller lägga oss på däck med en kopp te och en bok. Just nu läser jag ”A portrait of the artist as a young man” av James Joyce, som vi fick när vi hjälpte till att bära böcker i ett biståndsprojekt på Grenada. Vi lyssnar också mycket på nedladdade svenska radioprogram även om det faktiskt finns lite hörvärd radio här. Vi får in en fransk kanal som spelar bra musik och några engelskspråkiga som ger nyheter.
-
- Lyxturism förbereds
-
- Stålbåt…
-
- Toppskick!
-
- Säkerheten främst
-
- Hela riggen kollas
-
- Allt ok, ända upp
-
- Så klart!
Önskar en härlig segling över till Azorerna. Hoppas det blir bra vindar och att allt går väl. Vi tog upp båten på Curacao idag och åker hem i morgon. Kommer ni förbi Helsingborg i sommar så hojta till!
Oj, jag spårar ett mentalt skifte, hemlandet börjar hägra …
Men jag ser bara att det är båten som förbereds för de kommande påfrestningarna.
Hur är det med den mentala biten ?
Det borde väl finnas ambulerande psykologer därborta i karibijoxet som kan fara runt mellan båtarna med olika beteendeinriktade terapier, annars kommer här några tips:
1. Häll oväntat hinkar med iskallt vatten över varandra då och då. (Förberedelse för svenskt väder)
2. Bestäm en exakt tidpunkt då ni skall segla iväg, när klockan är slagen gör kaptenen ingenting, säger ingenting. (Förberedelse för svensk kollektivtrafik)
3. Sätt er mitt emot varandra på några decimeters avstånd. Säg ingenting. Öva på att fokusera blicken i ett obestämt fjärran. (samma som ovan)
4. Fånga en fisk. Låt den ligga ett par veckor. Tillaga. (Färska råvaror är lite mer sällsynta här)
För övrigt skall jag försöka hålla kajplats 315 i Norra Hammarbykajen (rakt nedanför min balkong) fri för angöring.
Välkomna hem så småningom !
Tjoho! Vi förbereder oss också för sommaren och er hemkomst. Lycka till med förberedelserna. Kramkram
Roligt att ni kommer hem! Inte så tokigt att komma tillbaka mitt i den svenska sommaren med så många roliga saker som händer. Vivis och Nils bröllop och det kommande första barnbarnet. Det blir en mjuk landning för er.
För skrivande stund ( 10.45) är Vivi på kungliga slottet och får hälsa på Konungen när hon tar emot sitt diplom för genomgången utbildning i värdebaserad ledarskap inom Scoutakademin. Den lilla medpassageraren i magen är helt ovetande om den högtidliga stunden även om den nu kan höra både ljud och ljus utifrån.
Krabatten är nu 24 veckor och i går kväll när Vivi kom till huvudstaden från Bergslagens djupa skogar fick jag för första gången känna på babyns sparkar i magen innan vi skulle lägga oss bredvid varandra Vivi och jag. Det blev många kullerbyttor och sparkar innan barnet hade boat in sig för natten.
Lycka till med hemresan och välkomna hem
Helena
Till Azorerna. Eller Portugal. Måste slå upp gamla kartboken…
Staffan