Helt plötsligt har Nils och Vivi varit här i två veckor och Anna, Kalle och Anna i en vecka. Det har varit så roligt och intensivt att vi helt glömt bort att höra av oss här på bloggen. Resorna bokades redan tidigt i våras så vi har verkligen hunnit bygga upp förväntningar på båda håll. Och så har det ändå blivit roligare än vi kunde föreställa oss. Det har ju hänt så mycket sedan vi sågs senast och Vivi har vi faktiskt aldrig träffat förut – även om det känns så.

Det är inte bara i Europa som vädret är extremt. Dagarna före jul regnade det lika intensivt som när det var som värst under regnsäsongen. Nu när vi ligger för ankar i Admirality Bay på Bequia har vi en dyning som kommer in från norr och som får alla båtar att dansa runt nåt helt otroligt och det nya året har börjat med ett riktigt spöregn.

Men vi tar det från början. När Nils och Vivi anlände låg vi inne i Le Marin på sydvästra Martinique för att bunkra och förbereda båten. Vi flyttade oss direkt ut en liten bit till St Anne där vattnet är klart och fräscht. Bad, små utflykter och prat fyllde våra dagar och snart var det den 23:e då de tre andra skulle komma. Först Kalle och Anna T och några timmar senare Anna B. Anna kom vid 02 på julaftonsmorgonen och de andra på julaftonskvällen efter ett extra dygn i Paris. På annandagen kom solen tillbaka och vi vandrade söderut till en strand för bad och fruktstund solmogen annans, kokosnöt, passionsfrukt och bananer mm.

Den 27:e åkte vi in till Le Marin, fyllde vatten, tankade lite och klarerade ut. Vår första segling var de drygt 20 NM ner till Rodney Bay på norr spetsen av St Lucia. De flesta ombord kände av de ganska stora vågorna men alla fick behålla lunchen. Då vi fått en reva i storseglets bakkant bestämde vi oss för att ligga kvar ett dygn och fixa det och lite andra saker. Alla ”gäster” utforskade det gamla fortet på Pigeon Island medan vi klarerade in (och faktiskt ut på samma gång). Vid lunch på tisdagen fortsatte vi söderut. Vi hade en härlig segling som var lättare att njuta av då alla tagit piller eller sjösjukeplåster. I sundet mellan St Lucia och St Vincent mörknade det, på St Vincents läsida fick vi ta hjälp av motorn ett tag men sedan blev det fin men guppig segling igen och vi ankrade på Bequia strax efter soluppgången i torsdags. Det är otroligt många båtar här nu och det har blivit flera återseenden, men vi har också mött båtar vi hittills bara ”känt” via deras hemsidor.

På nyårsaftonen gjorde Anna, Anna, Kalle och Mats ett dyk. På grund av dyningen skulle vi först dyka på sydsidan av ön men sjön lade sig lite så det blev på Devils Table, korallrevet i infarten av viken. Det var lite strömt och inte perfekt sikt men ändå många fina koraller, riktigt stor lobster (hummer) och många fina fiskar. En bläckfisk som tyckte vi kom för nära pumpade ut ett litet moln av bläck alldeles framför oss och försvann. Vi var nere på 15 meter och hade då hela revet som en levande vägg bredvid oss – häftigt.

Sushi med morot, rätticka och palmhjärta och efter det färsk ananas stekt i råsocker och flamberad i rom med vispad grädde och sedan fyrverkeri – ett riktigt gott slut på 2010.

Karibisk hälsning från Anna T och Kalle!

Dagarna här i Karibien har fyllts med bad i massor, sol, fruktfrossande och härligt kvällshäng i båten tillsammans med hela storfamiljen. Det har varit spännande att bo tillsammans alla på båten, det har bara gått bra, trångt men mysigt! Idag var tredje dagen som vi har spenderat på Bequia. Vi gav oss ut på en djungelexpedition som tog oss till en fantastisk utsiktsplats högt uppe på en klippa. Vi hade dessvärre ingen kamera med oss men tänk er Lejonkungsklippan så kommer ni nära, riktigt mäktigt! D-vitaminförråden har laddats upp i solen och fettförråden med god mat, resan kunde med andra ord inte ha börjat bättre.