Långsegling, längesegling, kortsegling, bit för bit segling eller kanske långsamsegling, vad är det rätta namnet på vår resa? Just nu håller vi på att bli förbiseglade av den ena efter den andra båten på väg mot avlägsna mål. Trevliga möten, men vi är rätt nöjda med att stanna kvar här i rian. Vi möter också andra, som precis som vi, bestämt sig åtminstone tillsvidare, för att stanna här, lägga upp båten på varvet ute på Illa de Arousa eller i någon marina i närheten för att sedan fortsätta segla åt ena eller andra hållet nästa år.
I kväll har det blåst upp men vi har legat för ankar här i ett par dagar, snurrat runt med tidvatten och vindvridningar på vår långa ankarkätting, det känns tryggt och vi kan njuta av båtens lugna rörelser och vinden som viner i riggen. Batterierna laddas av vindsnurran och här i båten har vi allt vi behöver och lite till. Från marinan kan vi ta in WIFI vilket man som seglare uppskattar förvånansvärt mycket både som en säkerhet för att tex kunna följa väderleksprognoser, för att hålla kontakt med omvärlden där vi ligger isolerade i vår lilla farkost, bara roa oss med en film eller absurt nog för att titta på någon annan seglare som lägger upp en film om sin båtrenovering.
Nu får vi tid att försöka komma underfund med hur och var vi vill leva våra liv. Efter att ha bott så tätt inpå varandra, knappast längre än på några meters avstånd och inte varit mer än någon timme isär, så var vi i somras i Sverige, bodde på olika platser i landet och jobbade med helt olika saker. Även om det var en nyttig och rolig upplevelse så vill vi i framtiden fortsätta att bo och leva på samma plats. Vi har kommit fram till att vi, i alla fall just nu, kommer åka till Sverige i perioder för att vara nära familj och vänner, jobba ihop mer reskassa, sjunga, yoga, cykla runt i stan till våra vanliga platser, gå på museer och teater och annat som man som långseglare kan längta efter. Vi tycker väl att vi genom åren levt ett ganska inrutat och traditionellt liv, men när vi tänker efter så har vi kanske hela tiden velat prova på olika saker, tex olika boendeformer, så nu när vi inte riktigt vet vad vi kommer tillbaka till, kanske ett sorts tonårsliv, inneboende, hos kompisar, kollektiv, vad vet vi, så är det både spännande och som att komma tillbaka till ett för oss ovanligt vanligt liv.
PS: Vi gick in i marinan när vinden ökade och insåg att det finns helt olika liv som seglare. Om man ligger i marinor uppenbarar sig ett lättsamt socialt liv som var nytt för oss som annars ligger för ankar. Här har vi träffat svenska och engelska seglare som vi säkert hade missat om vi legat bara en liten bit ut i viken. Mycket trevligt har det varit och vi har fått en insikt om att vi kanske missar något när vi alltid väljer att ankra i stället för att välja sällskapet i marinan. Vi som ankrar söker förstås också upp varandra och då kan mötena bli extra intensiva. Men ofta innebär att svänga förbi en annan båt en roddtur mot vind och vågor utan att vara säker på att det passar med ett besök, då avstår man lätt från utmaningen. Alltid finns något nytt att lära…
Vilken fin skrivarstuga du har!
Jag längtar efter att ni kommer hit och har lite vanligt liv!
Vilken fin levnadsklok beskrivning ! Skriv meeer !
Hej på er!
Kul att vindsnurran funkar.
Må gott eller ännu bättre 🙂