Nordsjön har lite dåligt rykte. Det är ofta lågtryck som kommer in från Island och då det är relativt grunt blir vågorna korta och jobbiga. Det är ungefär 300 Nautiska mil över från Norge.

Vi gjorde som vi skrev senast och startade vår segling över Nordsjön i söndags vid lunchtid. Först smög vi för motor i lä längs Lindesnes ostsida ner till udden där vi gav oss ut i resterna av den hårda nordvästvinden som varat några dagar och som nu enligt planen vrider om till sydväst. Vi kan inte gå rakt mot Skottland utan följer den norska kusten upp åt nordväst under söndagseftermiddagen och kvällen. Seglingen är rätt tuff i uppåt åtta knop – mycket snabbt för oss. Fram mot natten har vinden blivit helt sydlig och minskat och vi går rakt mot målet. Det är mulet och regnar till och från så vi har ingen glädje av fullmånen. Det är få andra båtar i vår närhet. Lastfartyg är sällan något problem, de följer alla ungefär samma rutter och ändrar sällan fart eller kurs. Tvärtom är det med fiskebåtar. De fiskar ofta i grupp, ändar kurs och fart hela tiden. Starka lampor ombord gör att deras lanternor inte syns och en del har inte heller AIS. Lastfartyg är nästan alltid säkrast att gå bakom, så ibland får göra en extra sväng. Fiskebåtarna kan ha redskap på släp långt efter sig och därför måste man ha extra marginal när man passerar bakom dom.

På måndagen minskar den sydliga vinden efter hand och blir växlande. Enligt prognosen ska vi under resten av tiden ha nordost, nord, eller rätt ofta nordvästliga vindar. Men det blir bättre än så, nästan hela tiden har vi nordostliga eller nordliga vindar, alltså från sidan eller sett bakifrån och det blåser aldrig för mycket. Vissa perioder får vi ta till motorn, men hellre det än för starka vindar.

Vi passerar några oljeplattformar. De står som gigantiska insekter på långa ben. En gång kommer vi för nära något område där vi inte får vara och blir uppropade på radion och får order att ändra kurs med 10 grader mot norr i minst en halvtimme.

Vi kör korta vakter, 2-3 timmar i taget dygnet runt. Eftersom det inte blir någon sammanhängande sömn på natten så sover vi ofta på frivakterna även på dagen. Att laga mat och diska går bra men är omständligt under segling. Vi lagar en varmrätt per dag som räcker till två måttider. Varm pastasallad med pesto, tomat, halloumi. Gryta på sötpotatis, morötter, krossad tomat och kokosmjölk mm. Annars blir det mycket mackor. På nätterna en stor termosmugg med te och nötter, russin, choklad. Från vår förra långresa, då vi var ute till havs flera veckor i följd, hade vi vanan att proviantera för längre perioder. Därför har vi en del konserver kvar i kölsvinet och här i Skottland har vi idag ätit en sallad på svensk rödlök och norska tomater.

Vi håller hela tiden en kurs som är lite mer nordlig än rakt mot målet för att kunna falla av när vinden vrider mot nordväst, men det gör den inte. Vi bara seglar på och under det andra dygnet ändra vi mål från Peterhead längst ut på Skottlands östligaste spets till att fortsätta direkt mot Inverness ytterligare ett knappt dygn. Varför gå in till Peterhead mitt i natten när vi har bra segling och allt funkar bra ombord?

Tidigt på onsdagsmorgon ser vi ljus från land och snart kan vi skönja land på barbords sida, men fortfarande är det långt kvar in till Inverness. Vinden vrider emot och avtar och det blir motor ett antal timmar. Vi ser att vi inte kommer att hinna fram innan tidvattnet vänder och bestämmer oss för att ankra upp ett par timmars väg utanför Inverness.

På slutet från vi sällskap i flera timmar av helt gäng delfiner. Här i bukten mot Inverness finns ett unikt bestånd av ”flasknosdelfiner”. Ute till havs är det inte så mycket intryck så därför uppskattar man verkligen sällskapet och delfinerna tycker uppenbarligen också att det är roligt med en ny bekantskap. Det är sol och vindstilla när vi ankrat. Då vi gått för motor har vi gjort varmvatten och vi kan krypa ur kläderna för första gången på tre dagar för att ta en varm dusch, äta middag på vanligt porslin istället för ur plastkåsorna och sova en hel natt!

Sista biten in till Inverness är förbi ett trångt sund, sedan längre in under en bro. På dessa två ställen kan det bli mycket starka strömmar vid fullmåne vilket det är just nu. Det är också grunt. Det bästa är därför att passera vid slackvatten, dvs runt hög- eller lågvatten. Enligt våra tabeller och värden i våra digitala sjökort kommer det vara högvatten halvfyra vid första sundet och vid fyra (15:53) vid bron. Utifrån detta beräknar vi vår avgångstid. Men vi har slappnat av och inte kollat vädret. Det börjar blåsa rakt emot oss och emot den ingående strömmen. Det ger korta och jobbiga vågor som gör att vi måste stå på för att kunna hålla vår tidplan. Som tur var har vi räknat på ganska låg fart så det går bra och vi passerar bron och området där det knappt är något vatten alls vid lågvatten i rätt tid. Vi ropar upp första slussen, den så kallade Sea Lock, och är välkomna in. Efter två slussar och en järnvägsbro kan vi lägga till vid en brygga. Vi går direkt till närmaste pub för en pint bitter och fish and chips!