Dag 1, onsdag 22 juni

Den amerikanska båten på Capellas styrbordssida lättar prick klockan nio som de sagt. De var iväg och tankade redan i går för att slippa köa. Vi hjälps åt att förhala Capella till den nu lediga platsen för att det ska öppnas en lucka för oss. Framför Elin Alida ligger två båtar men med hjälp av bogpropellern kan vi ta oss ut på diagonalen.

Vid receptionskajen där man även tankar ligger fyra båtar, tre i bredd och en på de sista tio meterna av kajen. Troligen har de kommit in under natten. Vi får köra runt i trekvart innan vi får lägga oss utanpå tre andra båtar. En lång slang dras ut till oss, Ingela tankar och jag kollar siffrorna på dieselpumpen med hjälp av kikaren! Priset, € 1,23 per liter är rätt bra så vi fyller upp 500 liter, eller snarare 531 liter då jag både försöker kolla pumpens mätare och mätaren inne i båten samtidigt.

Snabbt iväg, tre-fyra andra båtar vill åt vår plats, det märks att vi har en gynnsam väderrapport.

Så fort vi kommer ut sundet mellan öarna Faial och Pico börjar havsdyningen och sjön beter sig konstigt då det grundar upp mellan öarna och vinden trycks ihop – sjösjukeplåstret ligger kvar i paketet och sjöbenen har försvunnit under de två veckorna i land…

Men snart får vi annat att tänka på. En stor grupp delfiner har bestämt sig för att leda oss ut på havet. Fyra av dem hoppar perfekt koordinerat bara någon meter från båten. Plåstret börjar verka, solen lyser och vi kan efter ett tag segla riktigt bra rakt mot målet – härligt att vara på väg!

Dagen innan har vi gjort en ”basgryta”. Hos slaktaren köpte vi 1,2 kilo jättefina grytbitar för € 5,80. Första dagen blir den en klassisk Burgundisk gryta med kokt potatis.

Dag 2, torsdag 23 juni

Bra segling under natten. Ett fiskefartyg med kraftiga strålkastare åt alla håll rundas. Månen ser ut som en röd lanterna när den först visar sig.

Mackor till lunch då vi har mycket färskt bröd. Enligt grib-filerna får vi bäst vind om vi seglar en rak linje från Faial mot södra Irland och med ett rev och straffad stor seglar vi fint. I dag kryddar vi grytan med den torkade svampen som Nils och Vivi hade med sig i julas, snart är den stora burken slut, till det ris och sallad.

Dag 3, fredag 24 juni, midsommarafton

Månen gick upp som en jättelanterna och överraskade oss igen! Vi har laddat iPoden med ljudböcker och podradio så vakterna går ganska fort. Vinden ökar och vi tar ett extra rev i storen. Någon gång under förra etappen slutade vatten/släpgeneratorn att funka och när vi nu har medvind räcker inte Air-X till för att ladda batterierna men en timmes motorkörning ger både ström och varmt duschvatten, tänk vad snabbt man vänjer sig vid hög standard.

Risrester från gårdagen blir ett gott pilafris med stekt ägg. På Azorerna säljs alla ägg varma vilket vi seglare uppskattar. Några midsommarhälsningar droppar in på sattelittelefonen.

Fortsatt bra segling. Till middag smaksätter vi resten av grytan med bacon och äter med cous-cous och tomatsallad. Nu blir det nog vegetariskt några dagar…

Dag 4, lördag 25 juni, midsommardagen

Fortsatt bra segling, det här är verkligen motsatsen till hur vi hade det på förra etappen. Ringer in första rapporten till Christer och får väderinfo från både Lasse och Anna. Framåt kvällen mörknar himlen men det blir inget regn. Grönsaksgryta på fina råvaror från Horta, nu gäller det bara att ha koll på hur det mognar och att äta frukt och grönt i rätt ordning.

Dag 5, söndag 26 juni

Precis som förutspått vrider vinden när frontpassagen kommer under natten mot söndagen. Först till väst och sedan till nord och nordost. Under ett par timmar får vi ta till motorn innan vind och vågor bestämt sig. Sedan går det att segla mot Portugal dvs rakt österut. I dag kommer regnet och det är lite ruggigt. Vinden ökar och vågorna med den, vi revar storen och byter från genua till fock.

Till middag blir det grönsaks och sojaköttgryta med kokosmjölk.

Dag 6, måndag 27 juni

Den nordliga vinden fortsätter och vi pratar om alternativet att gå in till La Coruña istället för att gå raka spåret mot Engelska Kanalen. Det är inget vi har lust med trots att vi verkligen gillade den spanska nordkusten på vägen ner. Vi börjar bli lite uttråkade och dagdrömmer om en egen ståuppkomiker eller en sail-in biograf. Inget av detta dyker upp så vi får nöja oss med varandras sällskap, böcker och podradion.

Till lunch blir det tomatsallad med stora vita bönor. Middagen består av pasta och pesto tillsammans med resterna av lunchsalladen. I dag är vi verkligen inte inspirerade och dessutom gungar det rejält.

Dag 7, tisdag 27 juni

Vinden är fortfarande nordlig med ostinslag men börjar minska och vågorna har också lugnat ner sig. Vi får en nedslående väderrapport från Lasse, de nordostliga vindarna fortsätter till på söndag. Det här ser inte bra ut, så vi ringer till Anna E och hoppas att hon har en bättre rapport att erbjuda. Faktiskt ser det ut att vrida över till syd på fredag och sedan mot väst. Vi bestämmer oss för att starta motorn ett tag för att inte bli fast här ute i evigheter. Just då kantrar vinden över en liten aning mot väst. Vi släpper ut det sista revet på storen och ser över skotningen av förseglen, detta tillsammans med en liten vindökning gör att vi kan gå nästan rakt mot mål i ca fyra knop. Livsandarna återvänder!

Lunch: pytt i panna med stekt ägg.

Dag 8, onsdag 29 juni

Under natten hade vi svaga vindar och gick därför för motor. I samband med motorgång passade vi på att dra igång varmvattenberedaren och vi får varsin välbehövlig varmvattens dusch – det är sådant som är lyx här ute. I gryningen hissar vi alla segel och nu kan nu gå på en ostlig kurs. Nu börjar vi komma väl nära Spanien och framemot kvällen ökar vinden vilket förmodligen beror på att vi är på väg in i den portugisiska nordan. Vi revar storen, tar in focken och slår, vår kurs blir nu NNV och går i stort sätt vinkelrätt mot vår kurs in mot Engelska kanalen.

Idag lagar vi ratatouille av grönsaker som håller på att bli dåliga.

Dag 9, torsdag 30 juni

Vi fortsätter vår kurs på ca 350° men framåt eftermiddagen kantrar vinden en aning mot ost och vi kan nu gå på en rakt nordlig kurs. Nu börjar vågorna sjunka ihop och seglingen är behagligt mjuk.

I dag lyssnar vi på det skandinaviska nätet och konstaterar att vi ligger mitt emellan Kanas, Pamina och Balder. Kanas befinner sig ungefär där vi skulle ha varit om vi inte hade slagit i går kväll och de har vindar på 25 knop så det känns som om vi fattade ett bra beslut att styra undan för den portugisiska nordan och i stället sätta kurs norrut.

Lunch: omelett med kronärtskockshjärtan och torkad julklappssvamp, till detta sallad på vitkål, morot, paprika och äpple.

På kvällen en liten vickning på resten av kronärtskockorna som vi marinerat, oliver, ost och faktiskt ett glas vin.

Dag 10, fredag 1 juli

På förmiddagen sjunker vinden ihop vi startar motorn och sätter kurs rakt mot mål. Nu är havet lugnt och vi har bara kvar lite gamla dyningar. Vi passar nu på att baka bröd som vi äter tillsammans med en bulgarisk linssoppa.

Dag 11, lördag 2 juli

Fortfarande dåligt med vind och vi funderar på om vi verkligen fattade ett bra beslut när vi styrde undan för kulingen. Den sista tomaten passar bra till en krämig potatisgratäng.

Dag 12, söndag 3 juli

Ännu en dag utan vind så motorn får jobba i dag också. I stället för segling ägnar vi oss åt att laga en gratäng på zucchini med svampstuvning och ingefärspäron till efterrätt.

Dag 13-14, 4-5 juli

Äntligen sätter vinden igång och vi får en härlig segling rakt mot engelska kanalen. Samtidigt får vi väderleksrapporter som varnar för hårda vindar om ungefär ett dygn så vi hoppas att vi är framme vid det laget. Plottern börjar bete sig underligt och visar konstiga positionsuppgifter, vi nollställer och nu fungerar det igen. Framemot kvällen ökar vinden, regnskurar drar in och sikten minskar. Nu får vi in väderleksrapporter över VHF:en och från Anna E och Lasse som talar om kulingstyrkor uppåt Irland och vi hoppas vi klarar oss. Sikten blir successivt allt sämre och regnet ökar och vid femsnåret på morgonen slutar dessutom plottern fungera och den här gången går det inte går det inte att starta om den – alla knappar har låst sig.

Vi seglar vidare på de positioner vi får från GPS:en. Varken PC:en eller Mac:en med de två reservsystemen går att få igång (tre oberoende system – lika pålitligt som ett kärnkraftsverk…), men vi har ett översiktskort och en hamnbeskrivning och på förmiddagen klarnar vädrat upp samtidigt som vi har hunnit så långt norrut så vi slipper den mesta fartygstrafiken. Helt plötsligt kommer en snabb ribbåt ikapp oss och vi i får besök att tullen. Två män bordar oss i farten. De är de första utomstående vi pratat med på två veckor så vi svarar snällt och gärna på alla frågor. De ser sig omkring under däck, tar luktprov (efter narkotika) allt mycket hövligt och engelskt. Vi påpekar att vi inte haft besök av tullen sedan i Skottland juli 2009 och det visar sig att det nog var dem då också. Efter någon timme lämnar de oss men kanske ses vi på puben ikväll?, och de drar vidare till nästa båt.

Någon timme senare förtöjer vi i Pendennis Marina i Falmouth. Efter en pint bitter på The Chain Locker och en fish and chips sover vi en hel natt och halva förmiddagen. Falmouth är en fin och mysig men turistig stad. Här kan vi få hjälp med plottern och framför allt kommer vi nu att lämna Elin Alida i två veckor och ta tåget till Sverige för Nils och Vivis bröllop! Så vi hörs igen i slutet på juli.