Från St Barth är det inte långt upp till St Maarten. Vår första Holländska ö. Det är lite rörigt. Den södra delen av ön är än så länge en del av Holland men ska bli mer självständigt 10-10-10 alltså i höst vilket mycket i lokaltidningen handlar om. Nya myndigheter ska skapas och nya skatter införas. Om vi fattat det rätt är det andra öar som samtidigt i hemlighet har förhandlat med Holland om att närma sig dem (Sint Eustatius, Saba mfl) vilket kan innebära nya lagar om samkönade äktenskap, abort och dödshjälp enligt tidningen. Den norra delen är en del av Frankrike. På den södra delen är priserna i Antillergulden men alla betalar med USD. Här finns det mesta och bästa utbudet för seglare och vi åker hit främst för att byta ut våra batterier och få ytterligare hjälp med bogpropellern. Först ligger vi ute i bukten men efter några dagar flyttar vi in i lagunen. Vi ankrar med bara några centimeter vatten under kölen i denna märkliga sjö som är delad mellan länderna. Efter tre besök på skeppshandeln och mycket funderande blir det sex nya batterier. Fyra golfbilsbatterier till husbanken och två startbatterier till bogpropeller och ankarspel. Vi får ta batterierna i dingen då vi går på grund i leran när vi försöker ta båten till butiken. Tack Aura som hjälpte oss loss. En norsk båtelektriker går igen vår norska bogpropeller som nu verkar helt återställd efter ”badet” på atlanten. Bebyggelsen runt Simpson Bay är motsatsen till det tjusiga och välordnade St Bart, fult och rörigt, men de riktiga städerna Philipsburg (Holland) och Marigot (Frankrike) är fina.
Nu vänder vi söderut för att komma till Grenanda innan orkansäsongen börjar. Aura, nu med Lasse och dotter Nikolina (Pilar och Emma har flugit hem) styr mot Azorerna , på grund av trassel med autopiloten får vi ta farväl två gånger. Birgitta och Mats på Tarisa 3 gräver ner båten på franska sidan och kommer tillbaka nästa säsong. Kristina och Kristian seglar tillbaka mot Tortola på BVA lite längre norrut. Tack allihopa för trevlig samvaro!
Hej !
A llt väl här också.Regnar och åskar !!!
Egentligen skulle vi vara på Birgits 60-årsdag men en rejäl förkylning satte stopp för detta. Den här helgen är vi ensamma här på landet, men det är ganska skönt måste jag erkänna.
Var rädda om er inger och Leif
Blir lite nyfiken på batterierna. Var allihopa helt slut? Och i så fall bara av normalt åldrande, eller har ni djupurladdat mycket? (Svårt att tro med tanke på alla era laddkällor.) Dom var väl i princip nya när ni köpte båten, och fyra säsonger låter lite kort – även om ni numera kör med rätt långa säsonger… Hade dom extrapris i St Maarten?
Minns inte hur dom var kopplade, men jag gissar att alla utom startbatteriet var en gemensam bank. Om bogpropellern hade haft sitt eget så borde det ha långt kvar att leva (fast det hade kanske också lidit när ni badade propellern på Atlanten). I alla fall så tror jag att ni tänkte alldeles rätt med den nya bestyckningen och kopplingen, även om jag så klart är skeptisk till golfbatterier.
Allra mest nyfiken är jag ändå på hur ni bar er åt när ni baxade sex batterier ur jollen! Borde ha smalfilmats.
Michael
Jo så här var det, de två bogproppbatterierna blev dränkta på atlantöverfarten. Efter det har dom varit svaga men ändå fungerat någorlunda, framför allt till ankarspelet som de också försörjer. För några veckor sedan kände vi att det luktade bränt – det var ett av husbanksbatterierna som hade fått kortslutning – alltså dags att byta ut dem (alla måste bytas samtidigt). Sedan vi kom över till den här sidan har vi letat efter batterier till hyfsat pris, men också efter försäljare som kunnat hjälpa oss att hitta rätt sorter. Golfbilsbatterier är det bästa man kan ha, tål djupurladdning och har gett oss en större bank (440 mot tidigare 300 Amp.)
Det finns ingen film men det kändes i ryggarna!
/Ingela o Mats
Härligt att det blev en nördig batteridiskussion här! (Om inte annat så borde den göra det uppenbart för andra att de bör inkomma med intressantare kommentarer…)
Visst är det ett dyrt gissel när ett batteri rasar i en stor paralellkopplad bank. (Dom riktigt renläriga menar att batterier som kopplas ihop måste vara tillverkade i samma serie och helst direkt efter varandra för att vara så lika som möjligt.) Nu fick ni skrota tre batterier som säkert var friskare än mina, så ni kan väl skicka över ett par. Om ni inte har sålt dem eller dumpat dem i havet. Annars fick ni väl lasta dom jollen också, vilket måste ha varit ännu värre att lossa dom nya. Stackars era ryggar! Och skickligt av er att inte trilla i sjön eller tappa något batteri (om ni inte gjorde det).
För att höja nördgraden ytterligare ett snäpp så rekommenderar jag att ni använder enheten Ah när ni syftar på batterikapacitet. ”440 Amp.” är ruggigt mycket ström som inte ens era grövsta kablar skulle uppskatta särskilt länge.
I sammanhanget vill jag påpeka att jag åt strömming till lunch.
Michael