Nu har vi legat här i Tobermory i fyra dagar. De två första nätterna på boj inne i hamnen, de senaste två för ankar i viken ett par hundra meter bort vid en musselodling och några vattenfall.

Att ligga på boj i en hamn och ta dingen (jollen) in till dingebryggan är något som jag haft i huvudet som en bild av det riktiga långseglarlivet efter att ha läst mängder av bloggar (som den här!) och seglarböcker, och nu gör vi det själva.

I hamnen tar de 13 pund per natt för bojen och i det ingår inget annat (förutom Internetuppkopplingen, men den vet jag inte vem som står för). Toa och dusch kostar extra. Så efter två nätter, den senare med ett häftigt fyrverkeri betalt av en 50-års fest på en färja en bit bort – vi låg mycket närmare och såg det säkert bättre än dem – så flyttade vi in i viken och lade ett eget ankare.

Vi cyklade 2,5 mil igår till norra udden av Mull. Värmen och solen fick asfalten att svettas och det var som att cykla i ett grönt Grekland. Men idag öppnade sig himlen och regnet piskade. Ingela provade att samla färskvatten från taket (bra träning men inte nödvändigt här i Skottland). Efter regnet var värmen och fukten tryckande.

Efter att kollat flera vädersajter på nätet har vi nu bestämt att fortsätta runt Mull och gå ner på västsidan under de kommande dagarna.

Och ni som oroat er för vårt kosthåll sedan Nisse reste hem till Sverige kan vara lugna, vi haft ganska god fiskelycka samt hittat både blommor, örter och bär att utöka våra matförråd med.